Vissa säger att jag är lat,
men kom ihåg att många bra idéer är födda i horisontellt läge.

 

Jag är inte bara skåning utan också halvdansk. Jag föddes i Malmö 1960 av mamma som heter Birte och är från Vordingborg. Min pappa heter Stig och min storasyster Helene. Mamma är Malmös sociala geni, pappa är en populär bloggare under namnet Magnaten och syrran är filmproducent.

Största delen av min sorglösa uppväxt, tillbringade jag i Limhamn, ett stenkast från havet som jag älskar i alla dess tillstånd och temperaturer. Som ung var jag extremt sportintresserad. Jag spelade fotboll i Limhamns IF, handboll i Malmö FF och sprintade i friidrottsföreningen Heleneholm. Numera föredrar jag vandringar, cykling och mitt gym i Simrishamn (där medelåldern är ganska hög).  

 Jag studerade på Borgarskolan i Malmö 1978, med siktet inställt på att bli gymnastiklärare eller fritidsledare. Vikarierade också som fritidsledare ett år före lumpen. Den fullgjorde jag i Kristianstad och Ystad som en inte särskilt övertygande kvartersmästare med ansvar för trossen. Minns än med fasa den dagen under en fältövning när jag hade felberäknat antalet korv och var omgiven av ett trettiotal hungriga, fullt stridsutrustade soldater.

 Efter det vikarierade jag som gymnastiklärare och ämneslärare innan jag började på folkhögskolan Hvilan i Åkarp 1981 för att förbättra mina dåliga gymnasiebetyg. Sedan flyttade jag till Stockholm och Susanne, som så småningom blev min fru. Försörjde mig genom flera olika jobb: elevassistent på särskola, fritidsledare, lärarvikarie, hemvårdare, och kolloledare. Dessa erfarenheter har delvis präglat mig som journalist och författare. Jag skriver ofta om människor och ämnen med social orientering.

1985 började jag läsa litteraturvetenskap på Stockholms Universitet 1985. Tillbringade dagarna med att plöja antika dramer, ryska klassiker och svensk lyrik. Drack rödvin, bar basker och närde en och annan författardröm.

1986 blev jag pappa till Kim, som numera bor i Berlin och har ett IT-jobb som jag inte förstår en femtioelftedel av. Gubbfaktorn, ni vet. Kims två yngre bröder heter David, aktuarie på SE-banken i Stockholm (har det något med matematiska formulär att göra?) och Frej, filmkreatör i Malmö/Stockholm.

1987 kom jag in på Skurups journalistlinje. Efter utbildningen fick jag sommarvikariat på Sydsvenskan i Malmö, som sedan var min arbetsgivare i nästan trettio år. Där gjorde jag det mesta och jag arbetade på de flesta redaktionerna. Skrev bland annat flera uppmärksammade reportage från krigets Balkan. 1999 var jag som en av få svenska journalister i Jugoslavien under Natos flygbombningar av landet, då jag bland annat intervjuade krigsförbrytaren Arkan i en hotellfoajé bara månaderna innan han och hans livvakter blev skjutna i en annan hotellfoajé. År 2000 var jag tillsammans med fotograf Leif Å Andersson åter i Serbien och fick uppleva en regelbunden revolution. Sydsvenskan var den enda svenska tidningen som hade ett reportageteam på plats i tårgasdimmorna när folkmassan stormade parlamentet och störtade Milosevic. Åren 1997-2000 arbetade jag också som korrespondent för Sydsvenskan i Köpenhamn. I slutskedet av den perioden skrev jag, tillsammans med Eja Nilsson, guideboken "Din vän i Köpenhamn". 2001-2007 var jag Sydsvenskans Malmökrönikör.

Sommaren 2007 lämnade jag min fasta anställning på Sydsvenskan och flyttade till Indien tillsammans med min dåvarande fru Susanne och vår yngste son Frej. Det var Susannes chefsjobb på Ikea som gav oss chansen att få komma till denna fantastiska subkontinent. Jag bodde nästan fyra år i huvudstaden New Delhi med ca 18 miljoner invånare. Under den tiden var jag Sydsvenskan stringer i Indien, skrev böcker och jobbade även som reseledare. Sedan sommaren 2011 är jag åter på svensk mark igen.

Min skönlitterära författarbana började 2004 då debutromanen "Heta Hallon" gavs ut av det lilla skånska förlaget Accent. Efter det har det blivit tre deckare i serien om journalisten Leyla Abdallah i Malmö, de två senare på Forum förlag. Därpå följde min Indientrilogi om Göran och Yogi, som började med "Delhis vackraste händer" på Norstedts förlag. Det blev mitt stora genombrott, böckerna har sålts till ett tiotal länder och blev även tv serie i Sverige med Björn Kjellman i huvudrollen som den tragikomiska medelåldersmannen Göran Borg.

Sedan några år tillbaka bor jag i Rörum på Österlen där mina två senaste böcker "Den sorglöse hemsamariten" och ”Ingemar Modigs Uppvaknande” kom till. Jag är sambo med en underbar jycke som heter Stubbe och har ett förflutet som gatuhund i Thailand.

Jag uppskattar väldigt mycket här i livet. Bland annat: mina tre pågar, familjen i övrigt, min hund Stubbe, vännerna, bastubad, indiska byrackor, Malmö FF, cykelturer, fisk och skaldjur, tågresor i Indien, frisk luft, träning, New Delhis Parker, tidiga morgnar på Österlens stränder, böcker, teater, film, apguden Hanuman, snowboard i Österrikes alperna, forspaddling på Ganges och hyfsat många andra saker. Jag är också mycket förtjust att ligga på sofflocket. Vissa säger att jag är lat, men kom ihåg att många bra idéer är födda i horisontellt läge.